Om psoriasis | Medhub

De olika typerna av psoriasis skiljer sig åt beroende på hur hudförändringarna ser ut och var på kroppen de förekommer. Diagnosen ställs utifrån utseende och lokalisation. Plackpsoriasis är vanligast och står för ca 80 procent av fallen.1

Utslagen är oftast lokaliserade till extremiteternas sträcksidor, men kan också bilda stora sammanflytande ytor över bål och extremiteter.2 Tre av tio psoriasispatienter får också problem med inflammation i lederna, psoriasisartrit3. Denna kan i sin svåraste form förstöra lederna, varför tidig diagnos och behandling är viktigt.4

Psoriasis kan delas in i lindrig, måttlig och svår sjukdom beroende på lokalisation, utbredning, rodnad, fjällning och infiltration. Vid behandling tas även patientens livskvalitet med i utvärderingen.5, 1 

För mer information om olika former av psoriasis hänvisar vi till psoriasisförbundet.


  • I Sverige har ca 250 000–300 000 personer psoriasis.6
  • Psoriasis är lika vanligt hos kvinnor som hos män.5
  • Psoriasis kan debutera i alla åldrar, men incidensen är högst runt puberteten, i åldern 16–22 år och i åldern 57–60 år.5 
  • Psoriasis går ofta i skov.6
  • Beroende på typ av hudförändring och lokalisation finns tre kategorier: lindrig, måttlig och svår psoriasis.5
  • Psoriasis är en kronisk systemsjukdom där immunsystemet spelar en central roll. Den yttersta orsaken är ännu okänd, men ärftlighetsfaktorn är stark.5
  • En betydande andel av patienterna har även samsjuklighet som t.ex. högt blodtryck, diabetes och depression.2
     

Orsaker: Ärftlighet spelar en betydande roll

Den yttersta orsaken till psoriasis är ännu inte känd, men vi vet idag att ärftlighet spelar en stor roll. Barn till en förälder med psoriasis har en förhöjd risk och ca 28 % drabbas. Har båda föräldrarna sjukdomen ökar risken till 65 %.7

Det finns belägg för att det är ett samspel mellan omgivnings- och genetiska faktorer och kroppens immunsystem som gör att sjukdomen bryter ut. Faktorer som anses vara bidragande är:8, 9

  • Infektioner (framförallt streptockockinfektioner i svalget)
  • Psykisk stress, livskriser
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Rökning
  • Fetma
  • Vissa läkemedel (litium, interferoner, klorokin, betablockerare)
  • Hudskador
  • Hormonsvängningar (pubertet, graviditet, övergångsålder) 

 

Banbrytande forskning under 90-talet har visat att immunsystemet triggas och aktiverar en rad immunceller som producerar inflammatoriska signalämnen (cytokiner), som t.ex. IL-17. Dessa leder till en inflammatorisk effekt som påverkar hudceller (keratinocyter) och ger upphov till de olika symtomen vid psoriasis som t.ex. hudförändringar/utslag och ledbesvär.
 

Referenser
  1. Olika former av psoriasis. Accessed 28. Feb 2019. https://www.psoriasisforbundet.se/fakta-o-rad/om-psoriasis/olika-former-av-psoriasis/  
  2. Amra Osmancevic. Psoriasis. Accessed 8 mars 2019. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=326 
  3. Vad är psoriasis? Accessed 28. Feb 2019, https://www.psoriasisforbundet.se/fakta-o-rad/om-psoriasis/
  4. Håkansson Lotta, Norgren Tina. Oacceptabla vårdbrister inom psoriasisartrit. Dagens Medicin nr 9/18 onsdag 28 februari.
  5. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis, Socialstyrelsen, 2018. 
  6. Psoriasisforbundet.se. Accessed 28. Feb 2019, www.psoriasisforbundet.se 
  7. Orsaken till psoriasis. Accessed 8 mars. https://www.netdoktor.se/hud-har/psoriasis/sjukdomar/orsaken-till-psoriasis/ 
  8. Wilson Claréus, Birgitta, Psoriasis. Accessed 28. Feb 2019. https://www.netdoktorpro.se/hud-venereologi/medicinska-oversikter/psoriasis/ 
  9. Arv och miljö. Accessed 28. Feb 2019. https://www.psoriasisforbundet.se/fakta-o-rad/om-psoriasis/arv-och-miljo/    
SE1905684067
×

Medical Information Request

×

Ask Speakers