Vad är kronisk myeloisk leukemi (KML)?

Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en kronisk sjukdom, det betyder att den utvecklas långsamt och ännu inte går att bota. Men genom effektiva bromsmediciner kan sjukdomen hållas tillbaka och man kan leva ett vanligt liv med arbete, fritid och familj. 

Orsaker till KML
Alla som får KML har en speciell förändring av arvsmassan i form av den så kallade Philadelphia-kromosomen. Den förändrade Philadelphiakromosomen är inte medfödd utan har uppstått under livet och man vet ännu inte varför den uppstår och vad som är orsaken. Förändringen leder till en okontrollerad produktion av omogna vita blodkroppar (KML-celler) som lever längre och tränger undan den normala blodcellsbildningen. Det kan leda till blodbrist, infektioner och blödningar. Orsaken till KML och kromosomförändringen är okänd, men ärftliga faktorer och extremt höga doser av joniserad strålning förmodas ha betydelse.

Philadelphiakromosomen
Philadelphiakromosomen bildas när delar av två kromosomer (gener) bryts av och byter plats. I Philadephiakromosomen är det delar av en gen som kallas ABL-genen som bytt plats med delar av BCR-genen. När Philadelphiakromosomen har uppstått producerar den BCR-ABL protein (tyrosinkinas). Tyrosinkinas är en ”signalsubstans” som startar tillväxten av leukemiceller (onormala vita blodkroppar). Tyrosinkinas driver alltså på KML-sjukdomen.

Symtom
KML sjukdomen delas in i tre faser; kronisk, accelererad och blastfas. De flesta vuxna med KML diagnostiseras i den kroniska fasen, som är den första fasen i sjukdomen då sjukdomstecknen ofta är rätt så lindriga. En del känner sig trötta, får svettningar, feber, sämre aptit och går ner i vikt. Ibland svullnar mjälten upp och orsakar smärta i den vänstra delen av buken. Ibland får man diagnosen när sjukdomen har gått över i en mer akut sjukdomsfas, så kallad blastfas, då är det mycket viktigt att man snabbt får behandling. Det finns även ett övergångsstadium som kallas accelererad fas mellan kronisk fas och blastfas.

Diagnos
KML utvecklas långsamt och många gånger upptäcks sjukdomen slumpmässigt vid en hälsokontroll när symtomen är lindriga. KML misstänks om man finner ett kraftigt ökat antal vita blodkroppar i blodet. Diagnosen ställs genom mikroskopisk undersökning av blod och benmärg, samt genom att påvisa Philadelphiakromosomen. De mycket känsliga diagnostiska metoderna är viktiga för att försäkra sig om att behandlingen är korrekt. Därför används flera metoder som påvisar olika saker:

  • Karyotypering (cytogenisk analys) kan upptäcka kromosomavvikelser i benmärgsceller.
  • PCR-analys, ger ett mått på kvarvarande leukemisjukdom genom en analys av blodet.
  • FISH-teknik kan utföras på utstryk från benmärg eller blod. Tekniken kan påvisa Philadelphia-kromosomen.

Behandling
Den etablerade behandlingen vid KML är ett läkemedel som blockerar cancergenens aktivitet och bromsar den onormala produktionen av vita blodkroppar så kallade tyrosinkinashämmare (TKI). Det finns flera sådana läkemedel som har liknande verkningsmekanismer och som kan användas om patienten är intolerant eller resistent mot den etablerade behandlingen. Med dessa läkemedel kan patienten leva ett i det närmaste normalt liv under många år med sjukdomen. Behandlingen sättas in så snart diagnosen ställts för att uppnå bästa möjliga resultat. Allogen stamcellstransplantation i den första kroniska fasen kan fortfarande erbjudas unga patienter med låg transplantationsrisk men hög risk för försämring av sjukdomen. Sådan transplantation är i de flesta fall ett alternativ för patienter som svarar för dåligt på TKI-behandling eller vars behandlingssvar på sådana medel försämras. 

Målet med KML-behandlingen är kraftigt reducera eller helt eliminera sjuka leukemiceller så att personen så länge som möjligt ska vara kvar i denna kroniska, stabila fas. Hos många patienter blir behandlingssvaret så bra att sjukdomen knappt går att påvisa längre. Efter minst tre års TKI-behandling och långvarigt djupt molekylärt svar kan behandlingen, i samråd mellan patient och läkare, avslutas. Detta ska ske under kontrollerade former med täta kontroller för att tidigt kunna upptäcka om sjukdomen återkommer. 

  1. American Cancer Society. Leukemia—chronic myeloid (myelogenous). http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003112-pdf.pdf (link is external). Uppdaterad 2014-02-10 (2014-10-23).
  2. National Comprehensive Cancer Network. NCCN guidelines for patients: chronic myelogenous leukemia. http://www.nccn.org/patients/guidelines/cml/ (link is external) index.html. Publicerad 2013 (2014-10-23).
  3. Baccarani M, Deininger MW, Rosti G, et al. European LeukemiaNet recommendations for the management of chronic myeloid leukemia: 2013. Blood. 2013;122(6):872–884.
  4. Baccarani M, Cortes J, Pane F, et al. Chronic myeloid leukemia: an update of concepts and management recommendations of European LeukemiaNet. J Clin Oncol. 2009;27(35):6041–6051.

Beredningsform och förpackningar:

Hård kapsel. 50mg (blisterförpackning om 120 kaplsar), 150 mg respektive 200 mg nilotinib (blisterförpackning om 112 kapslar).

Indikationer:
För behandling av

  • Vuxna och pediatriska patienter med nydiagnostiserad Philadelphia-kromosompositiv kronisk myeloisk leukemi (KML) i kronisk fas,
  • Vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv KML i kronisk och accelererad fas med resistens eller intolerans mot tidigare behandling där imatinib ingått. Det finns inga effektdata tillgängliga för patienter med KML i blastkris.
  • Pediatriska patienter med Philadelphiakromosompositiv KML i kronisk fas med resistens eller intolerans mot tidigare behandling där imatinib ingått.

Kontraindikationer:
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Dosering:
Vuxna patienter: Rekommenderad dos av Tasigna är:

  • 300 mg två gånger dagligen till nydiagnostiserade patienter med KML i kronisk fas,
  • 400 mg två gånger dagligen till patienter med KML i kronisk eller accelererad fas, med resistens eller intolerans mot tidigare behandling.

Mat skall inte intas under 2 timmar närmast före och minst en timme efter dosintag.

Utsättning av behandling kan övervägas hos patienter med Philadelphia kromosom positiv (Ph +) KML i kronisk fas som behandlats med Tasigna 300 mg två gånger dagligen under minst 3 år och haft ett kvarstående/varaktigt djupt molekylärt svar i minst ett år precis innan behandlingen avslutas.

Pediatriska patienter: Doseringen är individualiserad och baseras på kroppsyta (mg/m2). Den rekommenderade dosen av Tasigna för barn med nydiagnostiserad Ph+ KML i kronisk fas eller med resistens eller intolerans mot tidigare behandling där imatinib ingått är 230 mg/m2 två gånger dagligen, avrundat till närmaste 50 mg dos, till en maximal singeldos på 400 mg,. Olika styrkor av Tasigna kan kombineras för att uppnå önskad dos. Det finns ingen erfarenhet av behandling hos pediatriska patienter under 2 år. Det finns inga data hos nydiagnosticerade pediatriska patienter under 10 år och begränsade data hos imatinib-resistenta eller intoleranta pediatriska patienter under 6 år.

Varningar och försiktighet:
Plötslig död har i mindre fall (0,1 till 1%) rapporterats hos KML-patienter i kronisk eller accelererad fas, med resistens eller intolerans mot imatinib, och med tidigare medicinsk historia av hjärtsjukdom eller signifikanta kardiella riskfaktorer. Komorbiditeten utöver den underliggande maligniteten var också vanligt förekommande liksom annan samtidig medicinering. Avvikelser i ventrikulär repolarisation kan också ha varit en bidragande orsak. Inga fall av plötslig död har rapporterats i Fas III-studien på nydiagnostiserade patienter med KML i kronisk fas. Kardiovaskulära händelser har rapporterats i en randomiserad fas III-studie på nydiagnostiserade KML-patienter samt observerats i rapporter efter marknadsintroduktion. Patienter bör rådas att omedelbart söka läkarvård vid akuta tecken eller symtom på kardiovaskulära händelser. Kardiovaskulär status bör utvärderas och kardiovaskulära riskfaktorer bör övervakas och hanteras aktivt hos patienter enligt standardiserade riktlinjer vid behandling med Tasigna. Lämplig behandling bör ordineras för att hantera kardiovaskulära riskfaktorer. Hos kroniska bärare av hepatit B virus har reaktivering av hepatit B förekommit efter att dessa patienter fått BCR-ABL tyrosinkinashämmare. Vissa fall ledde till akut leversvikt eller fulminant hepatit med levertransplantation eller dödlig utgång som följd. Patienter ska testas för HBV-infektion innan behandling med Tasigna påbörjas. Specialister på leversjukdomar och på behandling av hepatit B bör konsulteras innan behandling påbörjas hos patienter som testats positivt för hepatit B-serologi (inräknat dem med aktiv sjukdom) och vid patienter som testas positivt för HBV-infektion under behandlingen. Bärare av HBV som behöver behandling med Tasigna ska följas noga avseende tecken och symtom på aktiv HBV-infektion under hela behandlingen och i flera månader efter avslutad behandling.

Nivåerna av BCR-ABL-transkriptnivåerna måste övervakas frekvent hos patienter som är lämpade för att avsluta behandlingen. Monitorering måste utföras inför och efter eventuellt utsättande med ett kvantitativt diagnostiskt test validerat för att mäta molekylära svarsnivåer med en känslighet på minst MR4,5.

Om graviditet planeras under TFR-fasen måste patienten informeras om ett eventuellt behov av att påbörja behandling med Tasigna under graviditeten. Kvinnor ska inte amma under behandling med Tasigna och 2 veckor efter den sista dosen eftersom risk för det nyfödda barnet/spädbarnet inte kan uteslutas.

Pediatriska patienter: Laboratorieavvikelser från mild till måttlig övergående ökning av aminotransferaser och totalbilirubin har observerats i en högre frekvens hos barn än hos vuxna, vilket indikerar en högre risk för hepatotoxicitet hos den pediatriska populationen. Leverfunktionen (nivåer av bilirubin och levertransaminaser) ska övervakas månatligen eller som kliniskt indicerat. Förhöjda värden av bilirubin och levertransaminaser ska hanteras genom tillfälligt uppehåll av behandlingen med nilotinib, dosreduktion och/eller att avbryta behandlingen med nilotinib.

För ytterligare information: www.fass.se. Produktresumén uppdaterad 2018-07-19.

För fullständig information, förmån och priser vg. se www.fass.se.

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 TÄBY, tel 08-732 32 00. Fax 08-732 32 01, www.novartis.se

Den här webbplatsen avser att använda cookies för att förbättra webbplatsen och din upplevelse av den. Genom att fortsätta att navigera runt på webbplatsen accepterar du vårt användande av cookies. Om du vill ha mer information och/eller inte vill använda cookies när du besöker vår webbplats, besök Om Cookies.