Kardinalsymtomet är dyspné som accentueras vid liggande (ortopné) och i samband med ansträngning (effortdyspné) samt paroxysmal nattlig dyspné. Andra symtom på hjärtsvikt är palpitationer, viktuppgång, svullnad i ben och buk samt nedsatt kondition och allmäntillstånd.

Symtomen som inte alltid är typiska kan vara svårtolkade speciellt hos kvinnor, äldre, överviktiga personer samt hos patienter med lungsjukdomar.^1,2,3

 

Klinik och diagnostik

Hjärtsvikt kan vara svårdiagnostiserat på grund av sin heterogena karaktär ofta med flera komorbiditeter. Diagnostik förutsätter anamnes, symtom och kliniska fynd eller tecken.¹

Symtom

De vanligaste symtomen är som ovan nämnt, andfåddhet och trötthet. Efter diagnos så är symtomen viktiga för styrning av behandling och bör därför beskrivas så noggrant som möjligt samt visualiseras med något mätinstrument eller utvärdering/skattning.¹

Tecken

Rassel på lungorna, extra ton, pleuravätska, takykardi, takypné, blåsljud, hals- och venstas, perifera ödem samt hepatomegali.¹

NT-proBNP (n-terminal-pro-brain natriuretic peptide)

Analys av plasmakoncentrationerna av NT-proBNP (n-terminal-pro-brain natriuretic peptide) underlättar diagnostiken men ska användas i kombination med klinisk bedömning.

Vid misstanke om tidigare odiagnostiserad systolisk eller diastolisk hjärtsvikt.

Normala NTproBNP utesluter hjärtsvikt och värden >125pg/ml ska enligt ESC-guidelines utredas vidare med Ekokardiografi.¹

Ekokardiografi

Är det mest använda diagnostiska hjälpmedlet vid hjärtsvikt och ger en bild av hjärtats funktion och etiologin till hjärtsvikt. Även den diastoliska funktionen kan bestämmas med ekokardiografi.

Ska göras för att bekräfta diagnosen både vid nedsatt och bevarad ejektionsfraktion. Normal EF (≥50%), lätt sänkt (40-49%), sänkt (<40%).¹

Övriga lab-prover

Om patienten är nydebuterad utan klar orsak tas kreatinin, troponin, Na, K, Hb, glukos, leverprover och thyroideastatus.¹

EKG

Frågeställningar: Finns pågående ischemi eller historia av hjärtinfarkt, takykardi, förmaksflimmer, ökad QRS bredd eller T-vågs-förändringar?¹

Lungröntgen

Lämpar sig mer för det akuta skedet med frågeställningar om stas, lungödem, förstorat hjärta, pleuravätska, klaffkalk?

Vid relevant anamnes och klinisk bild kan en utvidgad utredning behöva göras som kan innefatta arbetsprover, MR, koronarangiografi/CT angio, hjärtbiopsi, högersidig hjärtkateterisering, blodprover/serologi, genetisk screening samt/eller komorbiditet.¹

 

Svårighetsgrader

När diagnosen är fastställd klassas patienter utefter symtomens svårighetsgrader enligt NYHA-klass gradering enligt nedan.³ Efter diagnostik och klassificering är NYHA-klasserna – dvs patienters symtom, viktiga för styrning för val av behandling och uppföljning.¹

NYHA (New York Heart Association) klassificering av svårighetsgraden av hjärtsvikt:

Differentialdiagnoser vid hjärtsvikt

Komorbiditeter är mycket vanligt hos patienter med hjärtsvikt och således är det viktigt att beakta differentialdiagnoser vid hjärtsvikt. Exempelvis har studier visat att ca 25% av patienter med KOL även har hjärtsvikt.⁴ Vid akut dyspné är utöver hjärtsvikt, även KOL-exacerbation, pneumoni och lungemboli vanliga differentialdiagnoser.

Exempel på differentialdiagnoser vid hjärtsvikt är;^1,2

• akut hjärtischemi (utan hjärtsvikt)
• lungsjukdomar (KOL, astma)
• lungemboli
• penumoni
• anemi eller blödning
• övervikt
• sömnapné

Läs mer om Behandling →

Referenser

1. Ponikowski P., 2016 ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. European Heart Journal (2016) 37, 2129-2200.
2. Behandlingsrekommendationer vid kronisk hjärtsvikt, Läkemedelsverket. Lakemedelsverket.se. Tryckt version: 2006:(17)1.
3. Läkemedelsboken 2015
4. Läkartidningen. 2018;115:E4A7