Våt åldersrelaterad makuladegeneration

Våt åldersrelaterad makuladegeneration (vAMD)
Åldersrelaterad makuladegeneration är en progressiv och degenerativ sjukdom i retina. Det finns två huvudtyper av åldersrelaterad makuladegeneration, alla patienter får initialt den icke-neovaskulära (torra) formen och av dessa utvecklar 10% den neovaskulära (våta) formen av åldersrelaterad makuladegeneration (vAMD). Den våta formen med koroidal neovaskularisering är den huvudsakliga orsaken till blindhet hos personer som är 50 år eller äldre i västvärlden. Våt AMD uppskattas påverka 2,3% av individerna i Europa som är 65 år eller äldre1-2

Patogenes åldersrelaterad makuladegeneration
Förloppet vid neovaskularisering är multifaktoriell och mycket komplex men kan delvis bero på skada eller degeneration av näthinnans pigmentepitel (RPE) och Bruchs membran samt nedbrytning av yttre blod-retina-barriären. Onormala blodkärl växer från åderhinnan (koroidea), i huvudsak som en följd av ökade nivåer av vaskulär endotelial tillväxtfaktor A (VEGF-A), via Bruchs membran och in i områden under näthinnans pigmentepitel och näthinnan. Dessa proliferativa kärl läcker serum eller blod och orsakar svullnad av näthinnan och följaktligen förlust av synskärpa. Om detta inte behandlas bildar kärlen slutligen ett fibrotiskt ärr med permanent synförlust3-4.

Riskfaktorer åldersrelaterad makuladegeneration
Våt AMD kan drabba ett eller båda ögonen samtidigt eller efter varandra och leder till synstörningar, skotom och dimsyn. Ärftlighet, hög ålder och rökning är de viktigaste riskfaktorerna för att utveckla våt AMD. Rökare löper cirka två gånger högre risk jämfört med icke-rökare. Dessutom har kardiovaskulära riskfaktorer såsom hypertoni och hyperlipidemi inkonsekvent även förknippats med risk för AMD. Det finns också en genetisk komponent och flera studier har undersökt betydelsen av genetiska varianter avseende risk och progression av AMD, och särskilt komplementfaktor H (CFH) och ARMS2-gener (age-related maculopathy susceptibility 2 genes) har ett mycket starkt samband med utveckling av AMD5-6

Symtom vid åldersrelaterad makuladegeneration
Tidigt i sjukdomsförloppet ger AMD inga eller mycket få symtom. Synnedsättningen kan komma långsamt och ibland ta flera år. Första symtomen är ofta svårigheter att läsa, skriva, se på TV, köra bil och att känna igen ansikten. När den exsudativa (våta) formen av åldersrelaterad makuladegeneration inträffar uppträder ofta en förvridning av det centrala synfältet (metamorfopsi). Vid uttalad exsudation, blödningar och ärrbildning får patienten en mer markant nedsättning av synskärpan som kan komma plötsligt och ofta i kombination med ett centralt synfältsbortfall (skotom)5

Behandling av åldersrelaterad makuladegeneration
Läkemedelsbehandling med intravitreala injektioner av anti-VEGF-preparat är idag standardbehandling. Behandling varje månad med Lucentis, som undersöktes i de två viktiga fas III-studierna ANCHOR och MARINA, visade sig ge signifikanta och ihållande ökningar av synskärpa (VA) under 24 månader och resultaten av dessa studier är fortfarande oöverträffade7-8. Behandling varje månad är krävande både ekonomiskt och logistiskt och därför har alternativa behandlingar undersökts. Eftersom behandlingsbehovet varierar stort mellan patienter innebär en individualiserad behandlingsregim signifikant förbättrad synskärpa (VA) utan över- eller underbehandling av den enskilda patienten9. Kontrollbesök varje månad med optisk koherenstomografi (OCT) som var vägledande för beslut om ny behandling visade liknande förbättringar av synskärpa (VA) som behandling varje månad men med signifikant färre injektioner10-11.

Behandlingen inleds med en injektion per månad och fortsätter tills maximal synskärpa har uppnåtts och/eller inga tecken på sjukdomsaktivitet förekommer, det vill säga inga förändringar avseende synskärpa och andra sjukdomstecken eller symptom under pågående behandling. Hos patienter med våt AMD, kan det vara nödvändigt att initialt ge tre eller flera på varandra följande, månatliga injektioner. Därefter ska behandlande läkare bestämma lämpliga kontroll- och behandlingsintervall alternativt avbryta behandlingen om den inte gör nytta. 

Om patienterna behandlas enligt ”treat-and-extend”-modellen kan behandlingsintervallen gradvis utökas så snart maximal synskärpa uppnåtts och/eller inga tecken på sjukdomsaktivitet förekommer. Fram till dess att sjukdomsaktivitet eller synförsämring inträffar. Behandlingsintervallen bör inte utökas med mer än två veckor i taget för våt AMD. Om sjukdomsaktiviteten återkommer ska behandlingsintervallen förkortas.

 

 

Länk till Lucentis på fass.se

Förkortad produktinformation för Lucentis®(ranibizumab), 10 mg/ml injektionsvätska, lösning.Indikationer för vuxna: Behandling av neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), behandling av nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering (CNV), behandling av nedsatt syn på grund av diabetiska makulaödem (DME), behandling av nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion (RVO) (grenvensocklusion eller centralvensocklusion). Farmakologisk grupp: Oftalmologiska och antineovaskulära medel. Dosering: Injektionsflaska för engångsbruk eller lösning i förfylld spruta, endast avsedd för intravitreal användning. Lucentis skall administreras av en utbildad oftalmolog med erfarenhet av intravitreala injektioner. Rekommenderad dos av Lucentis är 0,5 mg (0,05 ml). Varningar och försiktighet: Behandling med Lucentis är endast avsedd att ske via intravitreal injektion. Intravitreala injektioner, däribland injektioner med Lucentis, har förknippats med endoftalmit, intraokulär inflammation, regmatogen näthinneavlossning, näthinneruptur och iatrogen traumatisk katarakt. Använd alltid korrekta aseptiska injektionsmetoder då Lucentis administreras. Dessutom skall patienter kontrolleras under veckan efter injektionen för att möjliggöra tidig behandling om en infektion uppkommer. Patienter skall instrueras att omedelbart rapportera alla symtom som tyder på endoftalmit eller någon av ovannämnda händelser. Övergående ökning av det intraokulära trycket har observerats efter injektion med Lucentis. Bestående ökning av IOP har också observerats. Både det intraokulära trycket och perfusionen i synnervshuvudet måste kontrolleras och hanteras på lämpligt sätt. Det finns en risk för immunogenitet med Lucentis. Lucentis skall inte administreras samtidigt med andra anti-VEGF-läkemedel. Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner: Behandlingsproceduren med Lucentis kan orsaka temporära synstörningar, vilka kan påverka förmågan att framföra fordon eller använda maskiner. Förpackningar: 0,23 ml lösning i en injektionsflaska och 0,165 ml steril lösning i förfylld spruta. Receptstatus: Läkemedlet är receptbelagt och ingår i förmånssystemet, Rx, F. Texten är baserad på produktresumé: 20180726. Ytterligare information och pris: se www.fass.se. Har du frågor angående våra receptbelagda produkter är du välkommen att vända dig till Novartis Medicinsk Information.  e‐post: medinfo.se@novartis.com.

 

Referenser

  1. JC Folk and EM Stone, “Ranibizumab therapy for neovascular age-related macular degeneration” N Engl J Med, 2010
  2. CA Augood et al. “Prevalence of age-related maculopathy in older Europeans: the European Eye Study (EUREYE) Arch Ophthalmol, 2006
  3. WR Green, “Histopathology of age-related macular degeneration” Mol Vis, 1999
  4. A Otani et al. “Vascular endothelial growth factor family and receptor expression in human choroidal neovascular membranes” Microvasc Res, 2002
  5. SS Vedula and M Krzystolik, “Antiangiogenic therapy with anti-vascular endothelial growth factor modalities for neovascular age-related macular degeneration” The Cochrane Library, 2008
  6. R Ratnapriya and EY Chew, “Age-related macular degeneration – clinical review and genetics update” Clin Genet, 2013
  7. PJ Rosenfeld et al. “Ranibizumab for neovascular age-related macular degeneration” N Engl J Med, 2006
  8. DM Brown et al. “Ranibizumab versus verteporfin photodynamic therapy for neovascular degeneration:two-year results of the ANCHOR Study” Ophthalmology, 2009
  9. FG Holz et al. “Safety and efficacy of a flexible dosing regimen of ranibizumab in neovascular age-related macular degeneration: the SUSTAIN study” Ophthalmology, 2011
  10. AE Fung et al. “An optical coherence tomography-guided, variable dosing regimen with intravitreal ranibizumab (Lucentis) for neovascular age-related macular degeneration” Am J Ophthalmol, 2007
  11. BG Busbee et al. “Twelve-month efficacy and safety of 0.5 mg or 2.0 mg ranibizumab in patients with subfoveal neovascular age-related macular degeneration” Ophthalmology, 2013

Den här webbplatsen avser att använda cookies för att förbättra webbplatsen och din upplevelse av den. Genom att fortsätta att navigera runt på webbplatsen accepterar du vårt användande av cookies. Om du vill ha mer information och/eller inte vill använda cookies när du besöker vår webbplats, besök Om Cookies.