Följsamheten till behandling är viktig för optimal symtomlindring och sjukdomskontroll vid astma.1 Bristande följsamhet innebär att patienterna av någon anledning inte tar sina mediciner enligt de anvisningar som ordinerats av deras läkare.1,2 Det kan bero på att patienten aldrig inleder sin behandling, tar läkemedlet på annat sätt än hur det ordinerades, otillfredsställande inhalatorsteknik och/eller slutar ta läkemedlet i förtid.3,4 Den vanligaste orsaken till dålig följsamhet är underanvändning, det vill säga att patienten tar en mindre mängd medicin än vad läkaren har ordinerat. Underanvändning kan vara antingen medveten eller omedveten.

 

Andel astmapatienter som inte är följsamma till sin behandling5

 

 

Andel patienter med otillfreds­ställande inhalationsteknik6

 

 

Följsamhetsnivån som bör  uppnås för optimal astmakontroll7

 

Andel av exacerbationer som kan bero på bristande följsamhet8

 

 

Definition av följsamhet

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar följsamhet som ”i vilken utsträckning en persons beteende [...] motsvarar överenskomna rekommendationer från en vårdgivare”.2

 

Hur tror unga patienter att modern teknik kan förbättra följsamheten?7

De senaste åren har ett antal tekniska hjälpmedel utvecklats, vilka har potential att förbättra följsamheten vid astmabehandling. Detta gäller inte minst yngre patienter som har större vana av att använda olika digitala hjälpmedel. En nyligen genomförd studie av Ramsey et al. ger en djupare förståelse för användningen av digital hälsoteknik bland ungdomar. Här följer en kort sammanfattning av de viktigaste synpunkterna som ungdomarna framförde:7

1. Följa astmasymtom och behandling över tid7

Flera av de intervjuade patienterna uttryckte en önskan att kontinuerligt kunna logga symtom med hjälp av en mobil enhet. En majoritet vill också ha hjälp att registrera läkemedelsintag. Men en sådan funktion bör bygga på automatik och inte kräva att man själv måste registrera varje behandlingstillfälle.

 

2. Påminnelser7

Att glömma att ta medicinen är en vanlig orsak till bristande följsamhet. De unga patienterna såg mycket positivt på en app som kan påminna dem om att:

•    Ta medicinen i tid

•    Ta med inhalatorn när de lämnar hemmet

•    Komma ihåg läkarbesök

•    Förnya recept

 

3. Kunskap om astma och egenvård7

För att förbättra egenvården skulle patienter uppskatta att ha tillgång till digital information om sin sjukdom. Det skulle till exempel kunna vara allmän astmakunskap och tips kring hur man hanterar symtom. Hjälpmedlen bör vara anpassade för befintliga sociala medier som YouTube, Snapchat och Instagram.

 

4. Vikten av individuell anpassning7

Alla patienter är olika och har olika preferenser för hur ett hjälpmedel ska anpassas specifikt för dem. Vissa föredrar att ta emot ljudnotiser som röstmeddelanden eller musik, medan andra föredrar pushnotiser eller textmeddelanden. Lösningar som erbjuder individuell anpassning är därför att föredra.

 

5. Dela data med vården7

Alla patienter i undersökningen var positiva till att den data som samlas in ska kunna delas med deras vårdgivare.

 

 

Sammanfattning: Modern teknik kommer att vara en viktig del i arbetet med att förbättra astmakontrollen.7

 

Ungdomar med astma använder ofta digital teknik och har en önskan att använda denna för att bättre ta hand om sin sjukdom. Det kan röra sig om digital övervakning, påminnelser och kunskapsfördjupning.7 Ungdomar föredrar hälsoteknik som kan anpassas efter deras individuella förutsättningar och att informationen kan delas med vården.7 Författarna till studien drar slutsatsen att utvecklingen av olika teknikbaserade strategier kommer att vara en avgörande faktor i arbetet med att förbättra behandling och hälsa hos ungdomar med astma.7

 

Examination of the uses, needs, and preferences for health technology use in adolescents with asthma. Ramsey RR, Carmody JK, Holbein CE et al. J of Asthma 2019;56(9):964–972

Författarna undersökte användandet av och uppfattningen om hälsoteknologiska hjälpmedel hos ungdomar (13–18 år) med astma genom en kvalitativa beskrivande individuella intervjuer. Tjugo ungdomar intervjuades om sin användning av digitala hjälpmedel och hur de ser att hälso- och sjukvårdsteknik kan förbättra deras astmahantering.

 

 

Referenser
  1. George M, Bender B. Patient Preference and Adherence 2019:13 1325–1334
  2. World Health Organization. Adherence to Long-Term Therapies: Evidence for Action. Geneva: World Health Organization; 2003. Available from: http://whqlibdoc.who.int/publications/2003/9241545992.pdf. Accessed October 20, 2012.
  3. Vrijens B, De Geest S, Hughes DA, et al. Br J Clin Pharmacol 2012;73:691–705.
  4. Pollard S, Bansback N, FitzGerld JM et al Allergy 2017;72:705–712.
  5. Lindsay JT, Heaney LG. Patient Prefer Adherence 2013;7:329–336. http://dx.doi.org/10.2147/PPA.S38208
  6. Azzi E, Srour P, Armour C et al. NPJ Prim Care Respir Med 2017;27:29: doi:10.1038/s41533-017-0031-0
  7. Ramsey RR, Carmody JK, Holbein CE et al. J of Asthma 2019;56(9):964–972
  8. Williams LK, Peterson EL, Wells K, et al. J Allergy Clin Immunol. 2011;128(6):1185:1191.
Betygsätt sidan
SE2104284031 (28 april 2021)
×

Ask Speakers

×

Medical Information Request