Trots tillgången till effektiv behandling har många astmapatienter dålig kontroll på sin sjukdom. Studier har visat att så många som 39% av alla astmapatienter har en okontrollerad sjukdom. Okontrollerad astma utgör en betydande belastning för såväl individen som vårt samhälle. Ändå är okontrollerad astma många gånger onödigt då det finns goda förutsättningar för att förebygga den. Det menar WW Busse och M Kraft i en nyligen publicerad reviewartikel i European Respiratory Review (2022).

Vad är okontrollerad astma?

En svårighet när det gäller effektivisering av astmavården är att det saknas en universell definition av just begreppet okontrollerad astma. Även om många orga- nisationer som t ex GINA, och ERS/ATS har likvärdiga beskrivningar av tillståndet, finns det betydande skillnader som komplicerar. Det de flesta har gemensamt är att de klassificerar astman som okontrollerad om patienten upplever dålig symt- omkontroll och exacerbationer, som kräver behandling med orala kortikosteroider eller sjukhusinläggning.

Hur påverkas patienterna av okontrollerad astma?

Okontrollerad astma påverkar patienternas hälsa och livskvalitet på flera sätt. Den orsakar fysiska hälsoproblem och har negativ inverkan på sociala funktioner och känslomässigt välbefinnande. Patienter med okontrollerad astma upplever mer ångest och depression jämfört med patienter med bättre astmakontroll. Även sömnkvaliteten påverkas negativt, vilket bland annat leder till frånvaro från arbete/ skola och ett betydande produktionsbortfall.

Dessutom betonar författarna att patienter med svår okontrollerad astma riskerar drabbas av biverkningar från ett regelbundet användande av kortikosteroider.

Vad kan vi göra åt okontrollerad astma?

Delat beslutsfattande, bra kommunikation mellan patient och läkare, stöd för egenvård, multidisciplinär patientutbildning, ny teknik och riskstratifiering kan vara några faktorer som bidrar till att minska risken för okontrollerad astma.

En annan viktig åtgärd kan vara att fler patienter ges möjlighet att utnyttja hela behandlingsarsenalen, vilket underlättas av inhalatorer med fasta kombinationer av olika astmaläkemedel. Idag rekommenderas t ex LAMA som tillägg till ICS/ LABA vid svårare astma (step 4 och 5 enligt GINA), och trippelkombinations­ inhalatorer med ICS/LABA/LAMA finns tillgängliga för att förenkla behandlingen för dessa patienter.

Ytterligare behandlingseffektivitet kan fås genom biologiska läkemedel som t ex anti­IgE; anti­IL­5/IL­5R eller anti­IL­4/13. Dessa monoklonala antikroppar har visat god effekt vid behandling av patienter med svår, okontrollerad astma.

Sammanfattning

Trots tillgången på effektiv behandling orsakar astma fortfarande betydande sjukdomsbörda och dödlighet. Exacerbationer och onödigt lidande kan till stor del förebyggas: vi vet att handlingsplaner, regelbundna utvärderingar, egenvård och riskstratifiering kan leda till minskad förekomst av okontrollerad astma.

Ett individualiserat och effektivt samarbete mellan patient och läkare baserat på god kommunikation, patientutbildning och stöd för egenvård är särskilt viktigt för att upprätthålla en god astmakontroll. Att översätta detta till rutinvård från läkare och multidisciplinära team bör vara ett fokus i astmahanteringen.

Genom att uppmuntra kommunikation mellan patient och läkare samtidigt som man tar till sig nuvarande och framtida teknologi samt behandlingsalternativ kan man erbjuda de bästa förutsättningarna för ytterligare framsteg i hanteringen av denna kroniska sjukdom.

 

Referenser
  1. Busse WW, Kraft M. Eur Respir Rev 2022; 31: 210176
Betygsätt sidan
SE2210053701 (5 oktober 2022)
×

Ask Speakers

×

Medical Information Request