Liksom i stora delar av världen har prevalensen för astma i Sverige ökat under senare år. Aktuella studier beskriver en prevalens på cirka 10% av den vuxna befolkningen. Tack vare effektiv behandling lever många astmatiker ett liv utan större begränsningar, men samtidigt finns det en del som har en svår och okontrollerad astma trots höga doser av underhållsbehandling.

Vår aktuella kunskap om svår astma härstammar till största delen från kontrollerade sjukhusstudier på patienter med astma. Det finns mycket få övergripande befolkningsstudier som undersökt prevalensen. Därför är prevalensen för svår astma relativt oklar. Litteraturen talar om siffror från någon enstaka procent upp till så mycket som 10% av alla astmatiker. Den senare siffran är estimerad av The European Network For Understanding Mechnisms Of Severe Asthma.

De osäkra prevalenssiffrorna beror nog delvis på att defi nitionen av svår astma inte är enhetlig, utan att den kan variera med land och vilken organisation som står bakom lokala guidelines. Såväl The European Respiratory Society (ERS), American Thoracic Society (ATS), Världshälsoorganisationen (WHO), som Global Initiative for Asthma (GINA) har tagit fram sina egna defi nitioner av begreppet. I Sverige och Norden arbetar vi efter Nordic consensus statement on the systematic assessment and management of possible severe asthma in adults, men ännu saknas en universellt accepterad defi nition av svår astma. 

En aktuell studie av Backman H et al. har med utgångspunkt från en stor befolkningsbaserad astmakohort från landets nordligaste delar (Norrbotten), försökt avgöra hur stor del av astmatikerna som lider av svår astma. Författarna ger också en detaljerad beskrivning av olika karakteristika hos individer med svår astma, vilka följts under lång tid, mellan 10–28 år (se Faktaruta 1). Som utgångspunkt användes tre olika defi nitioner för att klassifi cera och identifi era individer med svår astma: ERS/ATS, US SARP och GINA (Se Faktaruta 2).

Demografi och klinisk karakteristik av individer med svår astma inkluderade symtom, lungfunktion, blodceller (eosinofi ler och neutrofi ler), specifi k-IgE, ålder vid symtomdebut, komorbiditet, ålder, kön, rökning, socioekonomisk status och BMI.

 

Prevalensen för svår astma i denna population av astmatiker (n=830) varierade beroende på vilken definition som tillämpades. Baserat på US SARP var den 3,6%, enligt ERS/ATS var den 4,8% och enligt GINAs defi nition låg den på 6,1%. Hos de astmatiker som under de senaste 12 månaderna erhållit behandling för sina symtom (n=580) var prevalensen 5,2%, 6,9% resp. 8,8%. Prevalensen tenderade att vara högre för kvinnor än för män och ökade även för individer över 50 år, men dessa resultat uppnådde inte statistisk signifikans. 

Baserat på att prevalensen för svår astma i den stora astmapopulationen enligt de olika defi nitionerna varierade mellan ca 4%–6% gör författarna estimeringen att en rimlig prevalens för svår astma i hela den vuxna befolkningen borde ligga kring 0,5% (baserat på en prevalens för astma i hela befolkningen på 10%).

I enlighet med samtliga defi nitioner var alla patienter med svår astma behandlade med inhalationssteroid och/eller oral kortikosteroid i kombination med minst ett annat läkemedel. Trots detta var det över 40% som hade en okontrollerad astma och hela 90% som hade en okontrollerad eller delvis okontrollerad astma.

Det är värt att notera att trots att förekomsten av samtidig allergi var relativt vanlig i hela populationen, var den inte vanligare bland individer med svår astma, förutom med ett undantag; bland individer med svår astma var det vanligare med mögelallergi (aspergillus fumigatus, p<0.001). Det stora undersökningsmaterialet visade även att förekomst av näspolyper var mer vanligt förekommande bland de som hade svår astma (p=0.002). Resultatet visade också att individer med svår astma hade
förhöjda neutrofi lnivåer jämfört med de med annan astma. Nivåerna av eosinofi ler hos de med svår astma var även de förhöjda, men skillnaden mot de med annan astma var inte signifi kant.

Trots behandling är symtomfrihet ovanligt. Svår astma skiljer sig på fl era sätt från andra former av astma. Den är t ex kopplad till försämrad lungfunktion, förekomst av näspolyper och den är något vanligare hos kvinnor och individer över 50 år. Eftersom svår astma även kan kopplas till mögelallergi och förhöjda värden av neutrofi ler drar man slutsatsen att det fi nns öppningar för nya behandlingsregimer avseende patienter med svår astma.

 

 

Referenser
Backman H, Jansson S-A, Stridsman C et al. Severe asthma—A population study perspective, Clin Exp Allergy 2019;49:819–828. DOI: 10.1111/cea.13378
SE2004089503 (8 april 2020)
×

Medical Information Request

×

Ask Speakers