Tar den digitala patientresan fart?

Arbetsprocesser har förändrats i olika branschen, hela världen över, under COVID-19 pandemin. Detta inkluderar användning av telemedicin bland läkare och sjukhus och utveckling av nya digitala alternativ för vårdpersonal och patienter, som har ökat sedan världen blev mer bekant med termer som nedstängning och social distansering i början av 2020. Erfarenheterna är blandade och det finns lärdomar att dra.

Enligt en OECD-rapport från 2020 har telemedicin "potential att förbättra produktiviteten, effektiviteten och jämlikhet inom hälso- och sjukvården, men kan också innebära nya risker och förstärka befintliga ojämlikheter". Den globala COVID-19-pandemin har komplicerat läkarbesök och hälsokontroller för patienter och påskyndat processen för att implementera digitala vårdmöten och telemedicin, både i de nordiska länderna och världen över. Dessutom verkar den digitala resa även påverka större vetenskapliga kongresser som i allt högre grad flyttar till digitala plattformar.

Lite siffror

Sedan början av COVID-19-pandemin, har antalet digitala vårdmöten ökat i de nordiska länderna.

I Sverige har Västra Götlandsregionen sett en ökning av digitala vårdmöten från cirka hundra år 2019 till mer än 17 000 hittills i år. Vidare visar statistik från södra Danmark att telemedicinska besök har ökat från 341 348 besök under första halvåret 2019 till 467 086 under de första sex månaderna av 2020. I Norge sattes ett 30 procent digitalt poliklinikmål för sjukhus i norra Norge innan ökningen av COVID-19 fall. ”Redan före COVID-19-pandemin hade vi ambitioner att öka andelen videokonsultationer inom öppenvården,” säger VD för Helse Nord Cecilie Daae.

Räcker det med digitala lösningar?

Vissa undersökningar pekar dock på att digitala lösningar inte har räckt till för att säkerställa tillräcklig vård. Ett exempel under den globala pandemin pekar t.ex. på vården av patienter med huvudvärk.

I en nyligen genomförd undersökning bland neurologiska avdelningar vid danska och norska sjukhus visar att dessa avdelningar har tvingats anpassa sig under COVID-19. 83 % av klinikerna har förändrat polikliniska aktiviteter under pandemin, och 17 % har fortsatt att erbjuda personliga polikliniska vårdmöten. 54 % av avdelningarna rapporterar att deras vårdstandard under pandemin försämrats för huvudvärkpatienter, medan 55 % uppger att sjukvården "borde ha samarbetat bättre under pandemin för att skapa ett bättre omhändertagande av huvudvärkspatienterna". Värt att notera är också det faktum att 86 % av avdelningarna erbjöd telefonmöten och 45 % erbjöd videomöten¹.

Digitala primärvårdsbesök ökar 

Digitala besök hos allmänläkare verkar också öka. Den svenska telemedicinleverantören Kry (i Norge kallad Livi, röd.) har sett antalet besök dubbleras under den första vågen av COVID-19. Den brittiska digitala plattformen Push Doctor såg 30 % ökning av antalet online besök under den andra veckan mars 2020 och en ökning med 70 % under den tredje veckan i mars.

I mars 2020 lanserades appen "Min Doktor" i Danmark, som gör det möjligt för patienter att ha videomöten med sin allmänläkare, hålla koll på läkartider, förnya recept och kontrollera deras remisser skickade till andra delar av hälso- och sjukvården. Innan den globala pandemi bröt ut användes appen vid cirka 1 000 videomöten per dag. Efter påskhelgen 2020 hade antalet ökat till 2000 möten per dag och har sedan dess ökat ännu mer.

När appen lanserades var ett litet antal allmänläkare kopplade till appen - antalet har sedan dess ökat och var i maj 2020 över 1200 anslutna kliniker.

Digitala lösningar ökar

Det verkar dock som att digitala vårdmöten inte helt kan ersätta fysiska undersökningar. "Om man får sitt blodtryck uppmätt eller hjärtat/lungorna lyssnat på, så det kan inte göras via video. Om en sådan undersökning krävs så måste man dyka upp fysiskt på plats", säger Mireille Lacroix, vice ordförande för den danska allmänläkarorganisationen (PLO)². Värt att notera i den här diskussionen är att tidigare studier med nya fjärrundersökningsenheter har visat att den typen av utrustning som används för att t.ex. lyssna på hjärt- och lungljud, ger ett bättre ljud och mindre risk för oförmåga att ställa en diagnos, än andra fristående digitala undersökningsanordningar³.

Efter den ökande användningen av telemedicin verkar patienter fått en positivare inställning till digitala vårdmöten. En nyligen genomförd undersökning visade att tre av fyra patienter anser att fördelarna med att vara i kontakt med en vårdgivare digitalt överväger nackdelarna. Undersökningen visade också att 50 % av patienterna önskade en ökad digital kontakt med hälso- och sjukvården.

Ett år med digitala kongresser

En digital övergång har också ägt rum inom neurologin 2020. Flera kongresser, som vanligtvis äger rum i klassiska kongressformat, har tvingats hitta alternativa lösningar på grund av begränsningar av stora sociala sammankomster, som införs i flera länder hela världen över. Detta inkluderar t.ex. European Academy of Neurology (EAN) Congress, ECTRIMS / ACTRIMS gemensamma virtuella möte och Consortium of Multiple Sclerosis Centers (CMSC) årliga möten.

Att stora kongressformat blir helt digitala innebär nya lärdomar och upplevelser. Deltagarna från Storbritanniens Multiple Sclerosis Academy, Gavin Giovannoni, professor i neurologi på Barts and The London School of Medicine och Dentistry & Academic Director på MS Academy och Joela Mathews, Lead Neuroscience Pharmacist for Barts Health NHS Trust, har delat med sig av sina lärdomar efter EAN-kongressen 2020. Lärdomar som inkluderar både positiva och konstruktiva erfarenheter.

Öppnar upp för världen

• "Fördelen med den virtuella kongressen är att det var över 40 000 registrerade deltagare som besökte kongressens olika vetenskapliga delar. Jag tror att det faktiskt öppet för alla eftersom det var gratis för alla i hela världen att registrera sig och titta och lyssna när banbrytande vetenskap presenteras ", säger Gavin Giovannoni⁴

Nätverket saknas

• "Man förlorar nätverkandet med kollegor världen över, man stöter inte på människor i korridorerna som drar med dig till en föreläsning, som du kanske inte hade något intresse av, men du vill fortsätta en konversation med dem. Så du höll fast vid din egen tidtabell snarare än att bara ramla in på en föreläsning, som slutade med att du lärde dig något nytt ifrån, vilket ofta är fördelen med kongresser F2F – att lära från de slumpmässiga ämnen som du inte visste att du ville lära dig mer om. Det kan sluta med att du håller fast vid vad du redan vet snarare än att gå på något ovanligt ", anser Joela Mathews²

Stadiga framsteg med löften för framtiden

Användningen av telemedicin har ökat dramatiskt i Norden under COVID-19. Sjukhus och kliniker i de nordiska länderna har tvingats anpassa sig. Många patienter tycks också välkomna de nya möjligheterna som har en stor potential för både patienter och sjukvården att hålla kontakten med varandra.

Exempel på förbättrad dialog mellan läkare och patienter är en ny lösning där huvudvärkspatienter har möjlighet att chatta med läkare online. En grupp svenska neurologer har grundat Migränhjälpen där patienter med kronisk migrän kan få vård och behandling digitalt genom att initialt svara på en serie frågor online. Patienternas svar på frågorna följs upp med av huvudvärksspecialist och patienterna får fylla i en huvudvärksdagbok för att utreda hur frekvent huvudvärk de har och individuell vård och behandling sättas in.

Digitala lösningar verkar emellertid inte vara en enkel trollstav som över natten kan fixa alla frågor relaterade till poliklinisk vård, t.ex. under en pandemi. Att ta fram och implementera de bästa och mest effektiva lösningarna tar tid. Telemedicin verkar ha en potential att skapa en nära dialog mellan patient och läkare och det kan också visa sig vara en stor fördel för patientgrupper som t.ex. bor i avlägsna områden utan omedelbar tillgång till en läkare. Med många digitala lösningar som dyker upp nu kan dessa patienter dra nytta av lättare tillgång till läkare, få rätt diagnos och behandling som behövs för att förbättra patientens livskvalitet.

Källor:  

1. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/09/ett-extra-verktyg-som...

2.  https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/09/e-halsolakarna-behove...

3. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/16/maner-til-raske-endring...

4. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/16/for-sent-a-bekjempe-en-...

5. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/16/ous-direktoren--lyn-dig...

6. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/17/slik-forhandler-sykehus...  

7. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/21/helse-nord-setter-krav-...  

8. https://www.dagensmedisin.no/artikler/2020/09/23/-telemedisin-kan-bli-en...  

9. https://politiken.dk/viden/art7937007/Vi-kunne-beskytte-personale-og-pat...

10. https://dagensmedicin.dk/lad-den-positive-telemedicinske-udvikling-slaa-...

11. https://www.cnbc.com/2020/04/09/telemedecine-demand-explodes-in-uk-as-gp...

12. https://patientsikkerhed.dk/blogs/videokonsultationer-hitter-corona-pas-...

13. https://sifted.eu/articles/digital-doctor-demand-coronavirus/ 

14. https://danskepatienter.dk/politik-presse/nyheder/patienter-vil-have-bed...

15. https://www.tv2lorry.dk/region-hovedstaden/mest-brugt-i-hovedstaden-laeg...

16. https://finans.dk/tech/ECE12113382/rekordmange-danskere-downloader-laege...