Regelverket kring körkortsbedömningar är under revidering 

Medicinsk körkortsbedömning är en del av vardagen för många ögonläkare. Processen inkluderar dock moment som kan försvåra läkarnas relation till patienten. Ett dilemma är att en ögonläkare som genomför körkortsbedömningar oftast sitter på två stolar, säger Transportstyrelsens överläkare, Witold Pisarek. 

Hur hanterar läkarna situationen när patienten ska meddelas  att kraven för körkort inte är uppfyllda? Finns det otydligheter kring regelverket och dess tillämpning och varför pausades egentligen bruket av körkortssimulatorn hos VTI i Linköping? Det var några av de frågor vi ställde till Witold Pisarek, som utöver uppdraget på Transportstyrelsen också är verksam som distriktsläkare på en vårdcentral i Ludvika. Witold menar att uppdraget med att utföra körkortsbedömningar försvåras på grund av dubbla roller.

– Dels ska vi hjälpa patienten med det medicinska problemet, samtidigt som vi också ska agera som myndighet, säger han. 

Witold Pisarek, som utöver uppdraget på Transportstyrelsen också är verksam som distruktsläkare på en vårdcentral i Ludvika

 

Kan upplevas som ett straff

När det är dags att skicka in en anmälan, känner många läkare  att patienten ser rapporten som ett straff och inte som ett värnande om den allmänna trafiksäkerheten. Det i sin tur kan medföra att patienten inte alltid söker hjälp i tid för sina besvär. 

– Jag menar emellertid att nackdelen inte väger tyngre än skälen för att rapportera in medicinsk olämplighet eftersom oavsett om du är läkare eller patient är det nog inte svårt att föreställa sig en situation där du riskerar att möta en bilförare med nedsatt synförmåga. 

 

Viktigt med tydlighet

Tydlighet och vänlighet vid delgivning är oerhört viktigt, menar Witold, eftersom förlusten av ett körkort får antas ha en stor betydelse för patientens livskvalitet. Det förhållningssättet understryks också av Magdalena Naumovska, ögonläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. 

– Till ögonmottagningen kommer patienten ofta flera gånger efter en stroke. Om det redan vid första besökstillfället kan konstateras ett bortfall av synfältet så att körkortskraven inte uppfylls, varnas patienten för att det troligen inte kommer att bli bättre. Jag betonar också att det är för patientens och medtrafikanternas trafiksäkerhets skull som körkortet eventuellt kommer att återkallas och att det är inte vi ögonläkare som skrivit reglerna, utan svensk lag gäller, säger Magdalena. 

 

Del av vardagen

Hon fortsätter: 


– Det en del av vår vardag att ibland meddela mindre roliga beslut, särskilt jobbigt är det när det handlar om lite yngre patienter och min uppfattning är också att män i allmänhet tar beslutet lite hårdare än kvinnor. 


En lösning, menar Witold Pisarek, är att en del ögonläkare informerar patienten om beslutet, samtidigt som själva ansvaret för det faktiska beslutet (om körkortet skall återkallas eller inte) överlämnas till Transportstyrelsen.

– Detta är en strategi som kan fungera även om det inte var tänkt så när reglerna formulerades. Ibland får vi ögonläkare också patienter på remiss från till exempel neurologen för att utföra en bedömning av körförmågan. Även där kan oftalmologen frångå ansvaret genom att hänvisa till den inremitterande läkaren. 

En person som får sitt körkort indraget har alltid möjlighet att överklaga beslutet hos Transportstyrelsen.


Muntlig överenskommelse 

Regelverket kring körkortsbedömningar baserar sig delvis på ett EU-direktiv och vilar på kriterier som finns angivna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd . Enligt reglerna ska alltså läkaren anmäla medicinskt olämpliga förare till Transportstyrelsen. Samtidigt finns en möjlighet, om det kan antas att patienten kommer att följa läkarens tillsägelse, att muntligt komma överens med patienten om att avstå från bilkörning.

Transportstyrelsens tolkning av lagtexten (se Körkortslagen 10 kap. 5§, reds anm.) är dock att den möjligheten endast skall användas vid sjukdomstillstånd som anses vara övergående och inte förväntas pågå längre än sex månader. 

 

Stränga regler i Sverige

Det senaste decenniet har det dock, från flera håll, framförts synpunkter på kriterierna och dess tillämpning. En vanligt förekommande sådan har varit att de svenska synkraven är för stränga i förhållandet till EU:s körkortsdirektiv och andra länders regelverk och praxis. Här hänvisar Witold i huvudsak till den 220 sidor långa rapport  som Transportstyrelsen släppte juni 2020 (finns publicerad på Transportstyrelsens webbplats) efter att under två års tid ha sett över föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort. Översynen har främst fokuserat på om de svenska föreskrifterna avseende synkraven uppnår minimikraven i EU:s körkortsdirektiv och om kraven är strängare än i EU-körkortsdirektivet. 

 

Reviderar föreskrifterna

Slutsatserna i rapporten är att medicinföreskrifterna inom några områden är strängare än kraven i körkortsdirektivet och att de i vissa delar inte uppfyller dess minimikrav. Jämförelsen med andra länder har visat att föreskrifterna till en viss del är strängare än andra länders regler. Det finns således, enligt rapporten, en viss otydlighet i föreskrifterna, både vad det gäller innehåll och struktur. Transportstyrelsen har därför påbörjat ett arbete för att revidera föreskrifterna av de medicinska synkraven, en process som förväntas bli klar någon gång under under 2022. 

En av de simulatorer som används hos VTI i Linköping.


Simulatortest hos VTI

Tidigare har personer som fråntagits körkortet av medicinska skäl kunnat få saken prövad i ett simulatorbaserat test som utfördes vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping. Den sistnämnda möjligheten finns emellertid inte längre. Witold förklarar: 

– Transportstyrelsen gav sitt godkännande till att väga in en godkänd körning i simulatorn för att medge undantag från våra medicinska föreskrifter, men vi upptäckte att även personer med mycket grava synfältsdefekter klarade testerna. Det kan bero på att simulatorn inte var tillräckligt validerad och inte på ett tillräckligt sätt kunde urskilja de förare som kan kompensera för sina synfältsdefekter i verklig trafik, från de som inte kan göra det.

Följden blev att användningen av synfältssimulatorn pausades  och stoppades på obestämd tid eftersom den inte anses vara ett tillräckligt känsligt instrument för att avgöra patientens körförmåga. 

 

”Ett moment 22”

– Så vitt jag vet finns i dagsläget inga planer på att anordna en ny simulator med samma roll som den vi använde tidigare, vilket förstås är synd för dem som fått sina körkort indragna”, säger Witold. 

I andra länder är ett körtest på gång för dem som har synfältsdefekter, men det tillåter inte svensk lag. 


– Är körkortet en gång återkallat, får man inte köra bil, så tyvärr är det ett moment 22. Det finns därför anledning att återkomma i ämnet, när revisionen av nuvarande föreskrifter är slutförd.


På ännu längre sikt kan även tekniska innovationer, till exempelvis självkörande bilar, få en stor betydelse på området, spår Witold och fortsätter: 

– Utan att vara expert på området så vill jag i alla fall inte utesluta att nya tekniska fordonslösningar i framtiden kan hjälpa personer med synfältsdefekter att ändå köra trafiksäkert trots att de inte uppfyller de medicinska kraven.

Kanske kan nya tekniska fordonsinnovationer i framtiden öka trafiksäkerheten.


Lystring, ögonläkare!

En annan aspekt som Witold gärna lyfter, med en passning till sina kollegor, är vikten av kvalitet i de intyg som ögonläkarna skickar till Transportstyrelsen. 


– Vi vill alltid att man bifogar synfältskartor till läkarintygen för att vi ska kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt om huruvida de medicinska kraven är uppfyllda eller inte. Intygen bör, förutom en diagnos, även innehålla en uppgift om sjukdomen är progressiv och helst också prognosen.  


Det är också viktigt, menar Witold, att synfältsundersökningarna som ligger till grund för läkarintygen är genomförda på ett sådant sätt att Transportstyrelsen utifrån dessa kan dra relevanta slutsatser. 

– Oftast är undersökningarna väl utförda, men ibland är synfältskartorna inte tillförlitliga, vilket exempelvis kan innebära att de innehåller för många falskt positiva svar eller många fixeringsförluster, avslutar Witold Pisarek. 


Fakta: Läkares anmälningsplikt enligt lag 

Läkarens skyldighet att anmäla medicinskt olämpliga förare till Transportstyrelsen finns reglerad i Körkortslagen (1998: 488). I 10 kap. 5§ av denna lag framgår följande: 

”Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.”

 

Fakta: Vanliga orsaker till körkortsindragning

Diagnoser som ofta leder till återkallelse av körkort är exempelvis glaukom, diabetesretinopati, synfältsdefekter efter stroke och makuladegeneration.

 

Fördjupande läsning: 

Transportstyrelsens föreskriftsarbete om de medicinska synkraven för innehav av körkort


 

Referenser
  1. TSFS 2010:125   .
  2. TSV 2018-2366
Foto: Hejdlösa Bilder AB, Transportstyrelsen, VTI. 

 
Betyg: 5 (1 vote)
SE2106185661 (18 juni 2021)
×

Ask Speakers

×

Medical Information Request