År 2020 har varit ett tufft år för den svenska sjukvården. Samtidigt har regionerna och privata vårdgivare lyckats tänka nytt och samverkat över lokala, regionala och nationella organisationsgränser på ett sätt som saknar motstycke. På rekordtid har nya organisatoriska och digitala lösningar förstärkts och utvecklats, för att kunna hantera såväl direkt Covid-19-relaterade sjukdomsfall som den ordinarie vården. Det finns även goda exempel på optimering av patientflöden vid telemedicin inom oftalmologi.

E-hälsa och digitalisering ett pågående arbete

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Syftet ska vara att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Detta är den vision som SKR och staten gemensamt lagt fram för att öka utvecklingstakten och stärka den samlade förmågan inom e-hälsa i Sverige.

Digitala infödingar, eller generation e, är ett begrepp som beskriver personer som vuxit upp med internet och mobiltelefoner och därmed ser detta som självklart. År 2014 tippade vågskålen över och Europa fick fler digitala infödingar än så kallade digitala invandrare, som inte vuxit upp med denna teknik. Idag uppskattas drygt 67% av all vårdpersonal vara digitala infödingar och för varje år som går ökar det virtuella deltagandet på medicinska kongresser.1  

I grunden handlar digitaliseringen inom hälso- och sjukvården om att göra saker på nya sätt och att använda teknikens möjligheter för att frigöra tid till det som tekniken inte kan ersätta. Inte minst handlar det om de mänskliga och empatiska aspekterna i mötet människor emellan. Enligt SKR finns det fortfarande outnyttjad potential när det gäller att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer tillgänglig, kvalitativ, jämlik, effektiv och personcentrerad hälso- och sjukvård.2 

Begreppet digifysisk vård har också fått ett uppsving. Det innebär i stort en nära samverkan mellan digitala och fysiska vårdkontakter. Digifysisk vård går normalt under devisen digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs. Under 2020 har det däremot snarare handlat om digitalt när det går och är nödvändigt, fysiskt när det absolut behövs.3

 

COVID-19 accelererar utvecklingen av e-hälsa

I rapporten Covid-19-krisen som drivkraft för förändring av hälso- och sjukvården, drar revisionsbolaget PWC slutsatsen att pandemin har varit en drivkraft för förändring, vilket påskyndat utvecklingsarbetet inom bl.a. e-hälsa. Med Covid-19 som yttre fiende krävdes nya arbetssätt och behov av att tänka nytt, över gamla organisationsgränser, med kortare beslutsvägar. Intresset för att använda digitala tjänster för distansmonitorering har ökat och när man ser på differensen mellan antalet videokonsultationer i februari och augusti 2020, efter det initialt akuta skedet, ser man en ökning på hela 420%, vilket kan tyda på att ökningen är permanent. De understryker även vikten av att hitta en balans mellan digitala och fysiska besök i en välintegrerad digifysisk vård, där patienterna inte ska behöva uppleva att de behöver välja mellan digitala eller fysiska kontakter.4 

SKR beskriver den digitala utvecklingen i den svenska sjukvården under 2020 som ett kraftigt språng, där nya arbetssätt och nya digitala lösningar på kort tid infördes på bredden i hela hälso- och sjukvården. I rapporten Samverkan och förnyelse - En spaning över omställningen i hälso- och sjukvården under fem månader med corona, beskriver SKR en rad åtgärder i regionerna:

  • Region Stockholm bedömde i pandemins inledande skede att antalet digitala möten ökat 11 gånger jämfört med april 2019, samtidigt som antalet enheter i primärvården som erbjöd digitala möten ökat med 150%. 
  • VGR såg en ökning av digitala vårdmöten i primärvården med 250% från februari till april 2020 och antalet specialistmottagningar som erbjöd digitala vårdmöten ökade från 70 i mars till 263 i mitten av april.3 Regionen har även infört ett digitalt stöd för att snabba på triageringen av potentiella coronapatienter, där de hemifrån kan logga in och beskriva sitt ärende i ett strukturerat formulär.5 Patienter kan även få automatiserade egenvårdsråd, möjlighet till digitalt möte eller rekommendation att ringa 112.

 

Takten har även ökats i införandet av egenmonitorering av kroniska sjukdomar. Via t.ex. sensorer, läsplattor och mätutrustning kan kroniskt sjuka patienter i hemmet hålla koll på sina värden och koppla upp sig digitalt mot hälso- och sjukvården för stöd vid behov. Exempel på sådana tjänster finns sedan tidigare i Region Uppsala, som sedan 2018 driver en virtuell alkoholmottagning och i Region Gotland som erbjuder en molnbaserad tjänst för sömnapné, där CPAP-värden skickas till sjukvården inför telefonuppföljning.6

Optimerad telemedicin inom oftalmologi

Telemedicin är ett begrepp som beskriver medicinsk vård på distans. Även om oftalmologi till stor del innebär regelbundna fysiska patientmöten för att hantera olika komplexa ögonsjukdomar, så finns det goda möjligheter att implementera telemedicinska lösningar även inom detta område. 


Martin Breimer, överläkare och processansvarig för medicinsk retina på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal.

Ett exempel finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal, där de noga följer utvecklingen med AI för triagering av patienter.

–  Vi har tankar på att börja använda AI för att triagera och har ett embryo till ett eget AI-verktyg, men vi inhämtar nu information från de större aktörerna. Då slipper vi kanske ta in patienten på mottagningen utan allt vi behöver är en bild och en OCT av näthinnan från ögonakuten eller en remissinstans. Är det då inte ett medicinskt näthinneproblem kan de slussas rätt på en gång istället för att komma till oss, säger Martin Breimer, överläkare och processansvarig för medicinsk retina på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal.

I USA inledde Vanderbilt University Medical Center (Patel et al) omgående efter COVID-19-utbrottet ett arbete för att implementera en telemedicinplattform, för att på ett säkert sätt utvärdera sina patienter under pandemin. Från införandet av videomöten i slutet av mars fick 840 ögonpatienter inom alla specialiteter vård under 12 veckor på Vanderbilt Eye institute. En majoritet av dessa (79,6%) var återbesök eller postoperativ uppföljning. Vissa specialiteter var mer mottagliga för telemedicinbesök, såsom barnögonsjukvård, neuro-oftalmologi och okuloplastik, som utgjorde 80,5% av besöken. Andra specialiteter, som glaukom, var mindre mottagliga, eftersom det i dagsläget inte är möjligt att mäta OCT på distans. Inom retina bestod 70% av de fysiska besöken av intravitreala injektioner med anti-VEGF för tillstånd såsom AMD. Totalt kunde kliniken se en minskning av de fysiska besöken med 69,8%.7

Patel et al menar att det finns en rad utmaningar för telemedicin inom oftalmologi. Dels rör det sig om en äldre patientgrupp som inte besitter samma digitala vana som de digitala infödingarna. Dels är de fysiska undersökningsmöjligheterna mer begränsade i en virtuell miljö. Nya möjligheter kommer öppnas med distansmonitorering av OCT för tillstånd såsom AMD, men ytterligare forskning återstår för att validera och säkerställa dess roll inom rutinmässig telemedicin.

Checklista för telemedicinbesök

För att lyckas optimera patientflödet inom oftalmologi till en telemedicinmiljö föreslår Patel et al följande checklista:


1. Gå igenom klinikschemat minst en gång i veckan i förväg och identifiera patienter som är lämpliga för telemedicinbesök. 2. Medicinska sekreterare kontaktar de schemalagda patienterna och förankrar vårdgivarens rekommendationer om telemedicinbesök. 3. Innan besöket ska eventuella tekniska krav diskuteras med patienten för att säkerställa att patienten kan genomföra telemedicinbesöket. 4. Ögonsjuksköterskor genomför eventuella fysiska undersökningar dagen innan. 5. Telemedicinbesöket genomförs av vårdgivaren.

De erfarenheter som Patel et al framför visar att telemedicin är ett hållbart och säkert system att använda för att ge oftalmologisk vård, såväl under pandemin som post COVID-19.7 

Martin Breimer menar att checklistan säkert kan fungera i en svensk kontext.

– Den behöver däremot inte se exakt likadan ut. Man kan välja en annan väg, där patienten tillfrågas i samband med sin OCT-mätning om det går bra att läkaren skickar ett brev om när det är dags för nästa besök eller spruta, eller om man ska ringa upp. Det är en god tanke att lite mer systematiskt låta patienten påverka huruvida den vill prata med läkaren, säger Martin Breimer. 

Hur ser framtiden för e-hälsa ut efter COVID-19?

Digifysisk vård

När revisionsbolaget PWC siar om framtiden lyfter de att en av de viktigaste faktorerna för en bibehållen användning av digitala lösningar är att hitta en balans mellan fysiska och digitala besök, baserat på den enskilda patientens behov och förutsättningar. Denna digifysiska vård menar de även kan ses som ett medel mot en mer jämlik vård ur perspektivet individanpassad vård. Acceptansen bland vårdpersonal förutsätter att tekniken fungerar, att arbetsmiljön inte försämras samt att patientens trygghet bibehålls. När det gäller den digifysiska vården måste det alltid handla om både och, inte antingen eller.

Optimerade patientflöden

Patel et al väntar sig att vissa delar av de nya digitala arbetssätt för oftalmologi som uppstått under pandemin kommer att bestå även efteråt. Det rör sig om optimerade patientköer, flöden och virtuella väntrum för oftalmologipatienter. I takt med nya tekniska landvinningar väntar de sig att kunna göra mer korrekta och meningsfulla okulära hälsobedömningar genom telemedicin samtidigt som överflödiga fysiska besök minimeras.7

Uppföljning av kroniska sjukdomar

Enligt US Frontline of Healthcare Survey 2020 användes telemedicin innan Covid-19 primärt för att få träffa en läkare vid akuta tillstånd. Under Covid-19 utökades användningen till att även innefatta triagering av patienter. Dessutom har det lett till att fler patienter får möjlighet att träffa sin egen specialist för sitt kroniska tillstånd. Detta är ett mönster som troligen kommer att fortsätta och fördjupa relationen mellan läkare och patienter. Undersökningen visar även att 80% av läkarna tror att de kommer använda telemedicin lika mycket eller i större utsträckning i framtiden, främst för rutinbesök, uppföljning av kroniska sjukdomar och konsultationer av andra läkare.8

Automatisk OCT

Martin Breimer ser fram emot utvecklingen av OCT- och OCT-angio-apparater, som dels kan vara så små och relativt billiga att patienterna kan ha dem hemma. De kan då en gång i veckan själva skicka bilder till sjukvården, som då får en exakt tidtabell för när patienten behöver injektioner istället för dagens varierande kontrollintervall som kan slå på en månad åt varje håll. För att komplettera hem-OCT:n ser Breimer framför sig att man skulle kunna göra pålitliga syntest via en app i telefonen. Även OCT-apparater på ögonmottagningar eller vårdcentraler och optiker kan utvecklas till att bli automatiska.

–  De kan bli så automatiserade att patienten bara stoppar in huvudet i en obemannad apparat, som själv ställer in avstånd och skärpa och tar bilden. Identifiering kan kanske ske med AI, via ansikte eller ögonbotten. Ögonbotten är ju unik för alla, så apparaten känner igen patienten. Min gissning är att vi kommer att ha AI i apparaterna inom fem år med automatisk triagering, diagnostisering och status utifrån aktuell behandlingsregim, avslutar Martin Breimer.
 

Referenser
  1.   Source LBi Health  2014 infographic.  https://i.pinimg.com/originals/47/74/e0/4774e087c0ab37a377640d6561b36f07...
  2.   SKR och Regeringskansliet. Vision e-hälsa 2025.
  3.   SKR. Samverkan och förnyelse - En spaning över omställningen i hälso- och sjukvården under fem månader med corona. 2020.
  4.   PWC. Covid-19-krisen som drivkraft för förändring av hälso- och sjukvården. 2020.
  5.   Läkartidningen. Digital coronahantering ska hjälpa både patient och personal. 2020. Hämtad från: https://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2020/03/Digital-coronamottagn...
  6.   Socialstyrelsen. Digitala vårdtjänster riktade till patienter. 2018.
  7.   Patel S, Hamdan S, Donahue S. Optimising telemedicine in ophthalmology during the COVID-19 pandemic. J Telemed and Telecare. 2020;0(0):1-4.
  8.   Bain US Frontline of Healthcare Survey 2020
SE2012047296 (4 dec 2020)
×

Medical Information Request

×

Ask Speakers