Bättre följsamhet i behandlingen, större trygghet och en ökad patientsäkerhet – det råder ingen tvekan om att en tolk fyller en viktig funktion inom ögonsjukvården. Samtidigt finns det problem relaterade till deras roll, vilket den här artikeln belyser. 

Tolken utgör idag en nödvändig kompetens i ett sjukvårdsteam och bidrar till en säker och jämlik vård. En kompetent tolk ger patienten ett snabbt och effektivt omhändertagande och för sjukvårdspersonalen blir besöket smidigare och mindre tidskrävande, vilket i nuläget är en stor fördel då direktiven till många mottagningar är att rationalisera patientbesöken. 

 

Språkkunnig undersköterska

”På Näthinnan” tog kontakt med ögonkliniken på Länssjukhuset i Kalmar för att få deras syn på tolkens roll och de eventuella problem som kan relateras till deras funktion. Här har man genom projektet ”Språkkompetent undersköterska” hittat en speciell lösning som komplement till de traditionella telefontolkarna. 

– Vi upptäckte att många arabisktalande patienter uteblev från sina besök och vi började därför undersöka vilka omständigheter som låg bakom detta. Det visade sig till exempel att en del inte hade fått sin kallelse med posten. Andra som hade fått en morgontid och bodde långt från sjukhuset, hade inte kunnat fått tag på en taxi, berättar klinikassistenten Erica Timlon som drev projektet tillsammans med avdelningschefen Inger Engdahl.

fr.v. Vanja Kovac Pettersson (ögonläkare), Monira Yousif (undersköterska) samt Erica Timlon (klinikassistent). 


Lyckat projekt

De såg en möjlighet i att uppgradera kompetensen hos en arabisktalande undersköterska med goda kunskaper i svenska. Projektet inleddes 2015 med syfte att stärka den interkulturella kommunikationen och förbättra vården för patienter med arabiska som modersmål. Efter genomgången internutbildning intog undersköterskan rollen som en länk mellan mottagningen och arabisktalande patienter. 

– Vi märkte att antalet uteblivna patientbesök sjönk när informationen förbättrades och det behövdes inte lika lång tid att förbereda patienten inför besöket. Så projektet blev definitivt lyckat, säger Erica som får medhåll av överläkaren och barnoftalmologen Vanja Kovac Petersson. 

Överläkaren och barnoftalmologen Vanja Kovac Pettersson. 

 

Bättre följsamhet

Vanja menar att en god kommunikation främjar interaktionen mellan vårdgivare och patient, vilket i sin tur förbättrar följsamheten i behandlingen, samt bidrar till en ökad trygghet för patienten. 

– Resultatet blir också att patienten ges bättre underlag att fatta rätt beslut utifrån sin situation, säger Vanja. Däremot understryker hon att det finns en del svårigheter och problem involverade i tolkens arbete, i synnerhet när det handlar om andra språk än arabiska och när kommunikationen sker via telefon med en externt anlitad tolk. 

– När vi hyr in en tolk vet jag aldrig på förhand om tolken har grundläggande anatomiska ögonkunskaper, vilket är en förutsättning för att jag ska kunna ge rätt information till patienten. 

 

Språkliga brister

Förutom otillräckliga ämneskunskaper kan det i enstaka fall också hända att tolken inte svarar vid uppringning eller att det brister i den språkliga kompetensen, i synnerhet när patienten talar med en särpräglad dialekt som tolken inte förstår. En annan viktig fråga är tillgången på tolkar, som i vissa fall är otillräcklig. 

– Att finna tolkar som kan tolka på ovanliga språk kan vara svårt, främst i mindre städer. Exempelvis har vi haft problem att hitta tolkar till dari, vietnamesiska och somaliska som fysiskt kan vara på plats, säger Erica Timlon. Hon vill dock betona att det oftast fungerar bra när en extern tolk anlitas. 

På Länssjukhuset i Kalmar är det en sekreterare som bokar en tolk via webben. Tolkarna är anställda hos, eller jobbar på uppdrag för, det tolkbolag som upphandlingen är gjord med. 

 

Råd för upphandling

En stor del av problematiken i tolkbranschen rör upphandlingarna eftersom de bestämmer spelreglerna kring tolktjänsterna och är avgörande för om utvecklingen av tolktjänster blir kvalitativa. Därför har yrkesföreningen Sjukvårdstolkarna tagit fram ett styrdokument som ska fungera som en vägledning till en bättre upphandling, samt säkerställa både kvalitet och effektivitet. 

Här är ett urval av rekommendationerna: 

  • Prioritera kvalifikationer och erfarenhet.
  • Fastställ pris och ange tydliga regler kring tillsättningen. 
  • Se till att distanstolkning kan ske via virtuella callcenter. 
  • Säkerställ en snabb och kvalitativ tillsättning vid akuta situationer. 

 

Kulturella skillnader

Skillnader i sjukdomsprevalens och vårdkultur är två andra intressanta aspekter i sammanhanget. 

– Vernal keratokonjunktivit och Bechets sjukdom är exempel på ögonsjukdomar som är vanligare i Medelhavsländer. Därför kan det vara bra om kliniken har läkare med arbetslivserfarenhet från fler länder än Sverige, säger Vanja Kovac Petersson. 

Enligt Vanjas uppfattning kan det också uppstå etiska och moraliska dilemman då en tolk kan vilja styra samtalet åt ett håll eller när en familjemedlem tolkar åt patient. 

– Om jag som läkare uppfattar situationen som oladdad, vill jag ha en så direkt kommunikation som möjligt. Hellre enkla budskap utan tolk, än utförliga förklaringar via en tolk om jag ändå inte är säker på att budskapet blir rätt. Tyvärr upplever jag också att kvalitén på tolkar varierar mycket. 

 

Svårt att hänga med

Ibland uppstår samtal mellan tolken och patienten och då kan det vara svårt för läkaren att hänga med i kommunikationen. 

– Då kan jag bli lite orolig för vad som är orsaken till diskussionen. När jag frågat så har det ibland handlat om att man på grund av dialektala skillnader inte riktigt förstår varandra eller att tolken eller patienten inte förstår anatomiska begrepp som till exempel hornhinna eller näthinna. Vanja menar att det i enstaka fall uppstått situationer när tolken varit ett hinder, snarare än en hjälp och där hon och patienten insett att de hade klarat sig bättre utan tolk.

– Det kan till exempel handla om praktiska moment. En gång skulle en ung mamma som inte pratade svenska sätta in en kontaktlins i sitt barns öga. Hon hade gjort det många gånger förut och det var en rutin för henne, medan tolken hade svårt att förstå situationen när det hände så mycket i rummet. 

 

Råd på vägen

Det är tydligt att mycket fungerar tillfredställande, men att det samtidigt finns en del problem att brottas med. Upphandlingarna är redan nämnda som ett exempel och när vi avslutningsvis vänder oss till föreningen Sjukvårdstolkarna får vi några råd på vägen till de ögonläkare som tar del av denna artikel. 

– Det krävs höga anatomiska kunskaper av en tolk som ska jobba inom ögonvården. Ansvaret ligger på sjukvården som ska ställa krav på detta, men det gör de inte alltid. Det är viktigt att läkarsekreteraren eller annan medarbetare som utför bokningen kontrollerar vilken kompetenskategori tolken tillhör, säger Maria Komierowski som är auktoriserad tolk med specialkompetens för sjukvård och rättsväsendet och styrelsemedlem i Sjukvårdstolkarna.

 

Kammarkollegiet ansvarar

Maria upplyser om att det är Kammarkollegiet som har ansvaret för auktorisering av tolkar och har tillsyn över dessa. Under pandemin har Kammarkollegiets verksamhet legat nere, vilket kan ha fått negativa konsekvenser för tolkarnas kompetens eftersom många utbildade tolkar inte har fått möjlighet att delta i auktorisationsprovet.

– De allra flesta tolkar är utbildade, ambitiösa och de vill bli auktoriserade. Problemet är att det finns för få platstolkar som är sjukvårdstolkar och då löser man det med telefontolkar. De med högst kompetens är väldigt eftertraktade, medan tolkarna med lägre kompetens inte har så många uppdrag och därför är mer lättillgängliga, säger Maria.

– Men ibland ligger felet inte hos tolken utan hos läkaren som har brustit i sin språkliga kompetens eller har talat en svenska som är svår för tolken att förstå, säger Maria.

 

Snabbkurser otillräckliga

Rådet är att kontakta tolkförmedlingen och uttryckligen be om att få en digital sjukvårdstolk, det vill säga en auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvården. 

– Det största problemet är dock att Arbetsförmedlingen har snabbutbildat tolkar i samband med stora flyktingvågor och det är omöjligt att uppnå tillräcklig kompetens genom snabbkurser. För att ta till sig all den kunskap en skicklig tolk behöver krävs en längre utbildning, inte minst när det handlar om att lära sig avancerad terminologi, avslutar Maria Komierowski.

Betyg: 5 (1 vote)
SE2202231186 (23 februari 2022)
×

Ask Speakers

×

Medical Information Request