Gentest i ögonsjukvården

Varför behövs gentest vid ärftlig ögonsjukdom?

Att leva med misstanken om en progressiv ärftlig ögonsjukdom innebär självklart mycket oro och funderingar, både kring sjukdomen och framtiden. Att få en korrekt diagnos och säkrare långtidsprognos innebär att patienten kan förbereda sig mentalt och planera sitt liv. Trots att patienterna får veta att de har en allvarlig progressiv ögonsjukdom, innebär beskedet för många ändå en lättnad. Man vet vad man har att förhålla sig till och slipper fundera på om diagnosen verkligen är rätt. Ett genomfört gentest innebär även att patienten kan få möjligheter att delta i studier om mutationen och hur den orsakar sjukdomen.¹

Ladda ner en patient- och anhörigbroschyr om när, hur och varför gentest rekommenderas (PDF).

Vilken gen som har muterat påverkar sjukdomsprogressen

Ärftliga näthinnesjukdomar är den vanligaste orsaken till betydande synnedsättning hos unga personer i Sverige.¹ I dagsläget har fler än 300 gener identifierats som kan ge upphov till ärftliga ögonsjukdomar. Retinitis pigmentosa är den vanligaste formen, men symtom och sjukdomsprogress skiljer sig kraftigt åt beroende på vilken gen som har muterat. Man har identifierat cirka 100 olika mutationer som patologiska och kopplade till olika former av retinitis pigmentosa.^2,3 

MD: Makuladystrofi
CRD: Tapp-stav-dystrofi
LCA: Lebers kongenitala amauros 
ESCS: Enhanced S-Cone Syndrome 
CSNB: Congenital Stationary Night Blindness
RP: Retinitis pigmentosa

Viktig information att ha med vid remiss till klinisk genetik

Den kliniska diagnosen och familjehistoriken är mycket viktig information för kliniska genetiker att ta del av eftersom patienter med ärftliga ögonsjukdomar är en mycket heterogen grupp. Vilka gener som testas beror på den kliniska diagnosen och familjehistoriken.¹ 

Familjehistoriken bidrar till att begränsa testet så mycket som möjligt. Finns det släktingar med en känd ögonsjukdom som har testats? Hur ärvs sjukdomen, dominant eller recessivt? Finns det släktingar med genetisk diagnos och känd mutation? 

En del mutationer förekommer regionalt, därför är även information om födelseort för både patient, föräldrar, mor- och farföräldrar värdefull.

Signerat samtyckesformulär rekommenderas, där patient eller vårdnadshavare har tagit ställning till eventuell delning av avidentifierat material för klinisk forskning.

Hur många gener testas?

Enligt riktlinjerna ska gentest begränsas så mycket som möjligt. Man testar endast relevanta gener för den misstänkta diagnosen. Det görs för att undvika oönskade och svårbedömda fynd i gener som inte är kopplade till patientens aktuella problem.

Vad kan och kan man inte svara på?

Svaret från klinisk genetik innehåller bara information om de mutationer som är relevanta för patientens sjukdom och är kända som signifikant patologiska. Det finns kliniska riktlinjer om vilka gener som är signifikant patologiska eller misstänkt patologiska.^2,3 Övrig information som inte är kopplad till patientens problem är inte relevant och ges inte ut. Patienterna informeras i förväg om vilka svar som ges och inte ges.

Vilka tester används?

När familjehistoriken är känd och det finns en känd mutation i släkten så testas enbart den genen. Om det finns mindre information att utgå ifrån, om den kliniska diagnosen är osäker och familjehistoriken är okänd så görs oftast exomsekvensering. Vid exomsekvensering analyseras endast exonerna, som är de kodande delarna av genomet och utgör 1-2 % av hela genomet. 

Vissa mutationer är svåra att hitta och då krävs helgenomsekvensering. Det innebär att hela genomet analyseras och vid behov kan DNA-sekvenser sedan genomgå bearbetning för att identifiera avvikelser som är kända och patologiska.

Genpaneler med förutbestämda gener finns och används. De kan anpassas så att hänsyn tas till vilka mutationer som oftast förekommer i regionen, till exempel botniadystrofi.

Tekniken förbättras ständig

Utvecklingen har gått fort men vissa mutationer är fortfarande svåra att hitta med dagens teknik. Om patienten har lämnat sitt samtycke, sparas provet för att kunna testas när tekniken har förfinats ytterligare.

Om genetisk vägledning

Många patienter är angelägna om att få göra gentest när det finns misstanke om en ärftlig ögonsjukdom. Informationsbehovet är stort och genetisk vägledning ges till både patienter, föräldrar och närstående. Att ta in och förstå informationen kring gentest och vad testresultatet kan innebära, är för de allra flesta en process som måste få ta den tid som behövs. 

Referenser

1. Nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av ärftliga näthinnesjukdomar, ”State of the Art” - Sveriges ögonläkarförening, 2006.

2. Daiger SP, Sullivan LS, Bowne SJ. RetNet™ Retinal Information Network. https://sph.uth.edu/retnet/home.html. Updated May 21, 2019. Accessed May 22, 2019.

3. OMIM®. An Online Catalog of Human Genes and Genetic Disorders. Updated May 24, 2019. Accessed May 28, 2019.