Regression av plack och könsskillnader

Regression av aterosklerotiska plack. Könsskillnader inom kardiovaskulär prevention. Två ämnen som vid första anblicken känns – förvisso aktuella, men – sinsemellan väsensskilda. Magnus Bäck är dock djupt intresserad av båda. Han hittar dessutom viktiga beröringspunkter ämnena emellan, såsom vikten av bättre medvetenhet samt framtida möjligheter för precisionsmedicin.

Magnus Bäck professor, överläkare i kardiologi, KI /Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Hans intresse för kardiovaskulär sjukdom spänner brett, vilket avspeglar sig i att han gärna borrar djupare i allt ifrån morfologin hos aterosklerotiska plack till livsstilsvanor ur ett genusperspektiv. Ytterst handlar det om att erbjuda rätt vård för den enskilda patienten.

– Anledningen till mitt engagemang är främst för att jag vill öka medvetenheten om båda dessa ämnen, både när det gäller utmaningar och möjligheter.

Låt oss börja med plackregression, något som Magnus Bäck beskriver som ett ”välkänt, men inte väldefinierat, fenomen”.

– När vi pratar om kardiovaskulär prevention i dessa sammanhang har det hittills ofta handlat om att minska/stoppa tillväxten av ateroskleros. Regression av plack är att gå ett steg längre. Då pratar vi snarare om behandling än om prevention. Är vi redo att ta det steget? Vad vet vi egentligen idag om de möjligheter som finns? Vi kan avbilda placken, vi kan följa vad som händer, men hur ska vi tolka all information?

Magnus Bäck gräver djupare i dessa frågor i en podcast tillsammans med David Erlinge, professor och överläkare i Lund.

– David är invasiv kardiolog och han kompletterar mitt perspektiv från den icke-invasiva sidan. Här finns många spännande infallsvinklar:

– Spontant tänker man att regression handlar om att volymen av plack blir mindre; mindre förträngning av lumen sett via en vanlig angiografi. Men det finns även andra aspekter. Instabila plack som blir mera stabila till exempel, det är också att betrakta som en form av regression.

– Betydelsen av plackmorfologi, karakteristiken av själva placken, är en annan viktig faktor. Vad är relevant att mäta för att verkligen kunna associera fynden med det kliniska utfallet? Vi ser idag, både med invasiv och icke-invasiv bilddiagnostik, att behandling kan medföra regression av plack, och det finns även data som visar en koppling till färre kardiovaskulära events. Men en nyckelfråga är kausaliteten. Här finns en del intressanta samband, vilket vi diskuterar mer i detalj i podcasten.

Magnus Bäck menar även att det kan finnas en individuell variation i hur patienter svarar på den behandling som syftar till att påverka redan bildade aterosklerotiska plack.

– Genom bättre kunskap kan man förhoppningsvis i framtiden identifiera vilken behandling som är bäst lämplig för den enskilda patienten.

Därmed är Magnus Bäck inne på patientcentrering och precisionsmedicin. Samma ord är aktuella när det gäller könsskillnader inom kardiovaskulär prevention. Ett ämne som har stötts och blötts under ganska många decennier. Men nu är det dags att vidga perspektivet.

– Män har ökad risk för kardiovaskulära händelser, men när det trots allt drabbar kvinnor så manifesterar det sig annorlunda. Detta är den traditionella synen. Mitt viktigaste budskap är att det tyvärr inte är riktigt så enkelt, konstaterar Magnus Bäck.

Han poängterar komplexiteten, och att man måste ta hänsyn till allt ifrån den biologiska skillnaden till genusperspektiv gällande exponering av olika riskfaktorer. Magnus Bäck tacklar problematiken från olika perspektiv i en podcast med Elena Osto, som arbetar som kardiolog och forskare i Zürich.

– Jag känner Elena genom att vi båda är engagerade i det europeiska kardiologsällskapet, ESC. Det som är extra spännande i det här sammanhanget är att hon har bred erfarenhet och kan uttala sig på alla nivåer, både när det gäller biologiska effekter av hormoner och hantering av könsskillnader i den kliniska vardagen.